Etikett glesbygd

Når politiken glesbygden?

av iMin hemsida, Politik Etikett , ,

Jag funderar ibland. Jag funderar om storstadspolitiken verkligen når fram till glesbygden. I dagarna pågår den sk Almedalsveckan på Visby på Gotland. Gotland kanske är en del av Sveriges glesbygd, men för mig känns Visby mest som ett ställe för Storstadsbor att dra sig undan på sin semester. I ärlighetens namn blev jag faktiskt tvungen att googla fram mera om almedalsveckan för att begripa det är en vecka och inte flera och att Almedalen på nåt sätt är i Visby.

Kvällsselfie

Kvällsselfie

Kul grej att det började med Olof Palme som ställde sig upp på ett lastbilsflak och talade till folk 1968. Tänk om han hade rest norröver, eller någon annan stans och skapat denna tradition?

Hur som helst.

Informationsflödet som finns idag gör att jag som privatperson har svårt att sortera bland alla intryck jag får. Jag har faktiskt försökt att luska ut och ta mig en funderare själv på vad som är viktigt för mig. Det här är mina hjärtefrågor utan inbördes rangordning:

  • Rättvisa. Med rättvisa menar jag fördelningspolitik, skattepolitik och det sunda förnuftet. Men även rättvisa mellan oss människor. Ett stort ord med mycket innebörd.
  • Tänk på miljön. Hur du än vänder och vrider på det har vi bara ett jordklot idag.
  • Tänk på glesbygden och de små kommuner som hela tiden tappar befolkning. Min hjärtefråga. Har hört begreppet ”Hela Sverige ska leva” men vem fixar det?

Några saker jag noterat och lyft ögonbrynet åt

Elcykeln med elfordonspremien
Vem kom på detta? Varför inte vända på bidraget och ge det till dom som köper en cykeln utan el, både bättre för miljön och för kroppen.

Bolånen
Glad i hågen läser man på nätet och i forum om personer som lyckats kriga sig till bra ränta på sina bolån. Jag har också krigat med några lokala banker och fyllt i på nätet olika test för att långa pengar på banker ”far far away”, men har hela tiden fått till svars att NEJ, du vill låna för lite. DVS att låna pengar i glesbygd är för det första svårt från början, sedan är husen i just våra trakter otroligt billiga så att vi som lånar inte är värda någonting för bankerna och får SÅLEDES BETALA LISTRÄNTAN. Det som händer här är att storlånare premieras förstås och de är också dom som tjänar mest på ränteavdragen och de är även dom som bor i de stora expansiva stadsregionerna.

Ränteavdragen

”Ränteavdraget innebär att 30% av den totala räntekostnaden kan dras av som skattereduktion på inkomsten. Dras belopp större än 100 000 kr av gäller att reduktionen får ske med 21%. Något tak finns inte gällande belopp på ränteavdraget”

Att efter att ha lånat ”en massa” pengar för sin bostad får man sedan göra ränteavdrag. Alla som räknat procent vet ju förstås att det här är rättvist, eller hur? Som glesbygdsinvånare har jag exakt samma möjlighet som en storstadsbo att göra avdrag för räntan jag betalat till banken. Det som onekligen känns orättvist är ju att en glesbygdsbo inte kommer upp i något större belopp jämfört med en som har ett stort och dyrt lån så i rena pengar har vi helt plötsligt en… Orättvisa!

Värdeutveckling fastigheter

En kaffe och en bulle kostar 20 spänn. En bingobricka på bilbingon i Blattnicksele kostar 25 spänn. Det är med andra ord som vanligt. Inflationen har stått stilla i den här bygden i 20 år. Detta gör ju att man nästan svimmar av när man kommer till stan för att ta ett fika….

Vad som inte stått stilla är ju värdeutvecklingen på bomarknaden i storstäderna, här har den stått stilla. Det innebär ju också att du lånar stora pengar i städerna, får ett stort ränteavdrag och får sannolikt även en stor, till och med större slant när du sedan säljer av ditt boende, eller uppgraderar det.

Den här snurran/ekorrhjulet existerar inte i glesbygden och är sannolikt bara en av orsakerna till att folk faktiskt flyttar. Varför ska en glesbygdsbo stanna kvar av ekonomiska själ när man ser detta?

Några exempel:

Att renovera en toalett på 8m2 är lika dyrt som att köpa ett helt hus i Sorsele
Att bygga en altan får man ett hus för
Att bygga sig ett nytt garage motsvarar ett par hus.

Elbilsfanatikerna

Jag törs knapp skriva detta… Har ju förstås läst på en del om elbilarna. De har ju några fantastiska fördelar i tätbebyggda områden med något varmare klimat, men i glesbygden och i synnerhet i norr är det faktiskt dåliga alternativ och du jämför med en bränslesnål diesel eller bensinbil. Så är det bara. För att inte tala om avståndet mellan laddstolparna.

Så, ska vi då återigen få ett incitament om att det är bättre att flytta till en storstad pga glesbygdsfientlig politik?

Ge gärna premier till miljövänliga alternativ, straffbeskatta gärna miljöbovarna som är kvar i storstäderna, men låt de få glesbygdsbor som finns kvar undantas från straffskatterna, snäälla!

Kommunalskatten

Ja, här skiljer det ju också åt mellan glesbygd och stad. Det räcker alltså inte att ha en högre skatt i glesbygden eftersom  kostnader för tex skola och omsorg per person blir högre. Så trots högre skatter i glesbygden blir servicen sämre… Orättvisa.

Sjukvården

Vi har en vårdcentral, som är öppet ibland. Annars kan vi ta oss till Lycksele (som även är vårt närmsta BB) och få hjälp om vi har tur på en elbilstank på 14 mil (23 mil från Ammarnäs), annars är det Umeå 26 mil bort som gäller. Akut har vi en ambulans också, det är ju bra.

Problemet är ju lite av transporterna. Bor man här ska man vara frisk, det är bara att konstatera.

När dottern skadade sig i en olycka i vintras och bröt sig i knäet betydde det:

Dag 1

  • En transport från Nalovardo->Sorsele vårdcentral 14 km, en doktor fanns på plats, tjhohej!
  • Sedan vidare till Lycksele 14 mil för besök akuten (vi fick köra själva)
  • Gipsning och resa hem 14 mil

Summa 28 mil (+14 km, nalovardo)

Dag 2 (ett tag framöver)

  • Åter tillbaka till Lycksele för avgipsning och magnetröntgen

Summa: 28 mil

Dag 3 (ett tag framöver)

  • Avgipsning i Lycksele och läkarkontroll

Summa: 28 mil

Dag 4 (ännu längre framöver)

  • Uppföljning i Lycksele och läkarkontroll

Summa: 28 mil

Totalsumma antal mil körda för en knäskada: 112 mil

Att tillägga är just att då du har nästintill två timmars resa enkel väg innebär detta också att en förälder i praktiken måste ta ledigt från jobbet en hel dag också. I det här fallet blev det tre dagar borta från jobbet?!?!

Rent tekniskt och praktiskt borde ju resorna gå att få att bli mycket mindre och samhällsnyttan mycket större. En enorm mängd människor åker åt å fram för koll och test till Lycksele/Umeå av olika anledningar. Snälla, utnyttja modern teknik och kanske hjälp av en lokal doktor eller sjuksköterska för ev ”klämm å känn” så vi kan minska på transporter och minimera tiden för vårbesöken. ALLA måste ju tjäna på det. Naturligtvis finns ju fall där man måste träffa expertis öga mot öga…

Skolan

Stora problem i vår lilla kommun med personal som slutar och svårt att rekrytera kompetens i både ledning och bland lärare. Budgetsnaran knyts hårt och vår framtid, ungarna påverkas. Hur når politiken in här och kan hjälpa oss vända skutan. Statlig skola kanske? Efterlyser publika handlingsplaner även på lokala planet.

Polisen och Räddningstjänsten

Det har blivit några nya poliser som etablerat sig i samhället, men det är ändå otroligt stora ytor som ska täckas av en enda polisbil under vissa tider på dygnet. Vi betalar för samma trygghet i hela Sverige, ge oss den.

Räddningstjänsten drivs i kommunal regi och fungerar ännu så länge ganska bra vill jag påstå. Dock har vi ju åldrande deltidare (där jag är en av dom) och det verkar inte helt enkelt att rekrytera yngre förmågor. Det behövs mera resurser inom det här området och bättre betalt till de som ställer upp och räddar liv och egendom. Det här jobbet eller deltidssysslan inkräktar mycket på fritiden som bland många yngre värderas högre än nuvarande löneläge som deltidsbrandmän har.

Varför denna urbanisering?

tre-faser-i-sveriges-urbanisering

tre-faser-i-sveriges-urbanisering. Lånar bilden från scb.

För 200 år sedan bodde 90% av befolkningen på landet. (källa scb)

Jag har inte grottat in i så mycket historia, men gluttade lite på länken ovan. Intressant är ju att utvecklingen faktiskt bromsat lite på de senaste årtiondena.

Varför flyttar folk numera?

Det jag funderar på och som jag misstänker gör att människor fortfarande flyttar är just att arbetstillfällen erbjuds förstås i högre grad där det finns mera människor, det går inte komma ifrån. Vidare så är andra argumenten många av de jag nämner ovan:

  • Lägre kommunalskatt
  • Högre avdrag
  • Högre löner generellt
  • Kan låna mera pengar
  • Värdeutvecklingen positiv på bostäder
  • Lättare och miljövänligare persontransporter
  • Högre utbildningar

Om något parti kan nå ut till glesbygden tycker jag ovanstående punkterna kan vara aktuella att ta en närmare titt på för att göra glesbygdspolitiken synlig.

Varför stannar ändå människor kvar i glesbygd?

Vi har trots allt värden kvar, värden som inte är nämnda i det här inlägget. Vi har en växande turismverksamhet, event och möjligheter till utveckling. Vi har kallt klimat för biltest (kanske även batteribilar funkar bra här i framtiden). Vi har en lugn avslappnad miljö, en miljö bra för barn att växa upp i, frisk luft och rent vatten. Om vi bortser från de rent ekonomiska missförhållandena mellan stad-land så har vi ett otroligt läge och en natur som ger oss den frihet som många av oss annars bara fantiserar om.

Orosmolnen

Det jag oroar mig för är just att vi snart når gränsen i många minikommuner. Gränsen där det helt enkelt inte bär sig längre för den enskilda kommunen, gränsen där det inte går spara mera. Gränsen där det trots goda förutsättningar inte finns människor och entreprenörer som kan ta tillvara på just dessa givna förutsättningar. Detta är molnen som det vore kul någon kunde skingra från Almedalsveckan i Visby.

Når politiken glesbygden då?

Finns det något parti som värnar om glesbygdsfrågor, eller än hellre i synnerhet ”mina” frågor. Var passar dom in, når politiken glesbygden och mig?

Har inte testat någon av politikpartikompasserna ännu, men det vore kul för mig om något parti hade de här frågorna på sin tapet, för min skull 🙂

De 75 förslagen för glesbygdens överlevnad

av iMin hemsida Etikett ,

Det här snubblade jag på för ganska länge sedan och nu har det blivit aktuellt igen. För att det inte ska komma i glömska, för mig i alla fall ville jag passa på att skriva lite om det, så vi kan hjälpas åt att sprida budskapet.

Som SVT i den här artikeln skriver så är det ovanligt tyst bland våra politiker om dessa förslag och jag tycker det är på tiden att någonting görs så vi inte utarmas helt.

 

Dessutom! Jag plankar och kopierar in alla förslagen även här i sin helhet. Vill vi hela Sverige ska leva då måste vi börja någonstans anser jag!

Alla 75 förslagen för glesbygdens överlevnad.

1. ALMI Företagspartner AB:s uppdrag förstärks med ett ytterligare fokus som riktas mot företag i de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna. I synnerhet ska de platsbundna näringarna och till dem relaterad näringsverksamhet uppmärksammas.

2. Det nationella utvecklingsbolaget Saminvest AB ges ett tydligare samhällsuppdrag att säkerställa att investeringar sker bland målgrupper, branscher och i geografiska områden där behovet av marknadskompletterande finansiering är som störst. Saminvest ska säkerställa investeringar i Sveriges sju nordligaste län. Representanterna i Saminvest styrelse ska ha kunskaper om näringslivsutveckling i såväl glesa som täta strukturer.

3. Saminvest AB ges i uppdrag att investera i företag för tillväxt och förnyelse av ekosystemtjänstproducerande verksamhet i syfte att främja en snabbare omställning till en fossilfri och biobaserad samhällsekonomi.

4. Vinnova ges i uppdrag att ta fram arbetssätt för att skapa förutsättningar för innovationer för företag i landsbygderna genom att bland annat vidareutveckla sitt arbete med att nå ut med innovationsstöd via rådgivare och forskare som är närvarande i landsbygderna och särskilt stödja innovationer som utvecklar lösningar och produkter för en snabbare omställning till biobaserad samhällsekonomi.

5. Erfarenheterna från landsbygdsprogrammets nuvarande åtgärder med innovationsgrupper och europiskt innovationspartnerskap (EIP) tillvaratas och vidgas till fler näringar och företagande i landsbygder än nuvarande avgränsning.

6. Jordbruksverket, i samråd med Skogsstyrelsen, Vinnova och Naturvårdsverket, ges i uppdrag att identifiera hur kommande landsbygdsprogram kan bidra till omställningen till en biobaserad samhällsekonomi i linje med målen i Agenda 2030 samt målen om ett fossilfritt samhälle. Insatser i landsbygdsprogrammet ska även syfta till att stärka sambanden och utbytet mellan stad och land.

7. Offentlig upphandling ska innehålla krav som motsvarar våra svenska miljökrav och regler för djurskydd.

8. Aktörerna som ska samarbeta genom regionala exportcentra och Visit Sweden får i uppdrag att genomföra riktade insatser för att hjälpa företag i landsbygderna, i synnerhet de glesa och mycket glesa landsbygderna, att öka sina exportandelar.

9. Ett paket med åtgärder, som förstärker varandra, ska riktas till 23 kommuner i norra och mellersta Sverige. I dessa kommuner har företagen särskilt svårt att utveckla sina företag på grund av långa avstånd, att man finns i en glest befolkade arbetsmarknadsregioner med ett näringsliv med förhållandevis begränsad branschbredd. Paketet ska komplettera befintliga insatser i stödområde A. Det ska omfatta de nya landsbygdsgenerella åtgärderna som vi föreslår i form av 100-procentigt utbyggd digital infrastruktur, ökad tillgång till högre utbildning, omlokalisering av statliga jobb samt innovations- och exportfrämjande insatser.

De 23 kommunerna med störst utmaningar är:

Pajala, Övertorneå, Överkalix, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Malå, Norsjö, Lycksele, Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Strömsund, Ragunda, Bräcke, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung/Sälen, Vansbro, Torsby.

10. Särskilda åtgärder riktade till de 23 kommunerna. Kommittén har identifierat en möjlig finansiering på cirka 500 miljoner kronor som kan avsättas i näringspolitiska och tillväxtfrämjande åtgärder i ett riktat paket. Det kan exempelvis handla om åtgärder som prövats i Norge i form av ytterligare sänkta arbetsgivar- och egenavgifter och avskrivning av studieskulder.

11. Ett forskningscentrum inrättas för att utveckla och sprida kunskaper om entreprenörs- och företagsutveckling i landsbygder, i synnerhet i glesa och mycket glesa landsbygderna. Centrats kunskapsutveckling ska också öka medvetenheten om skillnader i kvinnors och mäns villkor för att driva och utveckla företag i landsbygderna. Ett viktigt mål är att skapa jämställda villkor för näringslivsutveckling.

12. Tillväxtverket ges i uppdrag att utreda möjligheten till och utformningen av en servicegaranti vid myndighetsutövning riktat till små- och medelstora företag.

13. Regeringen beslutar om ett nytt mål som innebär att alla i hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med överföringskapacitet med minst 100 Mbit/s senast 2025.

14. Regeringen ser över förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation med huvudsyftet att avsevärt höja nivån för samhällsomfattande tjänster (SOT-nivån).

15. Statens digitala infrastruktur samordnas i enlighet med förslagen i betänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1).

16. Regeringen utreder hur digital infrastruktur kan organiseras som ett femte transportslag efter 2025.

17. Regeringen säkerställer tillgången till bredband för de hushåll och företag som står utan uppkoppling i samband med avvecklingen av kopparnäten.

18. Bredbandsforum ges i uppdrag att ansvara för att samordna en främjandeverksamhet för potentiella små nät i landsbygderna.

19. Regeringen anslår 300 miljoner kronor årligen till Post- och telestyrelsen för att myndigheten ska kunna fördela medel till länsstyrelserna för att fullborda bredbandsutbyggnaden. Inom ramen för anslaget har även Post- och telestyrelsen möjlighet att upphandla bredband till hushåll och företag som saknar uppkoppling.

20. Jordbruksverket ges i uppdrag att utforma bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet 2021–2027 så att länsstyrelserna tillsammans med regionalt utvecklingsansvariga och kommuner kan upphandla bredband med hög överföringskapacitet.

21. Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter i form av riktlinjer för ett nationellt förfrågningsunderlag som till delar ska kunna anpassas till regionala utvecklingsstrategier, regionala bredbandsstrategier samt andra regionala förutsättningar.

22. Regeringen förtydligar de regionala bredbandskoordinatörernas uppdrag, så att det framgår att dessa utgör kontaktpunkt gentemot aktörerna som ingår en upphandling.

23. Regeringen bedömer vilka konsekvenser en förändring av skatter och avgifter inom det transportpolitiska området får för möjligheten att nå de landsbygdspolitiska målen.

24. Länsstyrelserna ges i uppdrag att redovisa landsbygdernas behov av underhåll och investeringar i transportsystemet i planeringsunderlaget till länsplanerna för regional transportinfrastruktur.

25. Trafikverket ges i uppdrag att ange specifika objekt eller andra åtgärder i landsbygderna, som ska prioriteras i transport-planeringen på regional nivå.

26. Regeringen förtydligar att planeringen av enskilda vägar ska behandlas i länstransportplanerna.

27. Regeringen tar initiativ till en översyn av reseavdraget. Utgångspunkten bör vara att avdraget ska vara avståndsbaserat.

28. Regeringen lägger fram förslag som underlättar samordningen av olika typer av persontransporter i landsbygderna.

29. Regeringen underlättar så att ideell och kostnadsdelande samåkning blir tillåten i landsbygderna.

30. Regeringen prioriterar landsbygderna vid testverksamhet och mer permanent införande av självkörande fordon.

31. Universitet och högskolor ges i uppdrag att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet.

32. Regeringen ser över indikatorerna inom resurstilldelningssystemet i syfte att göra utbildningarna mer relevanta för de lokala arbetsmarknaderna.

33. Regeringen säkerställer att det finns utbildningscentra för högre utbildning i kommuner i FA-regioner utan högskola/universitet och med få lärcentra samt i kommuner som berörs av kommitténs näringslivspaket till kommuner med extra stora utmaningar.

34. Ett årligt statsbidrag införs för att landsbygderna ska kunna etablera och utveckla utbildningscentra för högre utbildning.

35. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) får i uppdrag att följa upp och utvärdera satsningen på utbildningscentra.

36. Tillväxtverkets uppdrag om att utveckla riktlinjerna för regionalt kompetensutvecklingsarbete kompletteras, så att kompetensplattformarna utvecklas med huvudsyftet att förse utbildningscentra med analyser av rekryterings- och utbildningsbehov i närområdet.

37. Regeringen säkerställer regional spridning av utbildningsplatser i landsbygderna och beaktar kommitténs förslag om utbildningscentra i andra satsningar inom kunskapslyftet.

38. Regeringen uppmärksammar kravet om villkorad finansiering av platserna till yrkesvux i de glesa och mycket glesa kommunerna i landsbygderna.

39. Regeringen utreder om det ska bli möjligt att minska studie-skulderna för de som bor och är yrkesaktiva i de 23 kommunerna med extra stora utmaningar.

40. Boverket ges i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen.

41. Regeringen tar initiativ till att begränsa och precisera riksintressenas areal med syfte att underlätta landsbygdernas utveckling.

42. Regeringen säkerställer att reformeringen av strandskyddsbestämmelserna får avsedd effekt.

43. Regeringen gör en översyn av va-lagstiftningen i syfte att underlätta bostadsbyggandet och åtgärdandet av icke godkända avlopp i landsbygderna.

44. Regeringen utreder om långivning till boende i landsbygderna underlättas genom införandet av särskilda landsbygdslån för byggande av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter i landsbygderna.

45. Boverket ges i uppdrag att utarbeta en nationell vägledning till kommunerna om hur ett serviceperspektiv kan tillföras den kommunala översiktsplaneringen.

46. Regeringen avvisar i beredningen av postlagsutrednings betänkanden de förslag som innebär en försämring av postservicen i landsbygderna.

47. Kreditinstitutens ansvar för att tillgodose sina kunders behov av betaltjänster och kontanthantering bör regleras i lagen om betaltjänster. Även företag och föreningar ska omfattas av rätten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, som uttag och insättning av kontanter.

48. Regeringen lägger fram förslag med syfte att anpassa det kommunala utjämningssystemet till ändrade förutsättningar samt gör en översyn av statsbidragen till kommunerna.

49. Regeringen tar initiativ som syftar till att öka kommunernas förmåga att rekrytera personal.

50. Kulturrådet ges i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att bidra till att göra kulturen tillgänglig i Sveriges landsbygder.

51. Kulturanalys ges i uppdrag att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder. Kulturanalys ska ge förslag på åtgärder för att stärka kulturdeltagandet i landsbygderna. Kulturanalys ska genomföra uppdraget i dialog med aktörer inom kultursektorn.

52. Arbetsförmedlingens pågående nedläggning av lokalkontor på ett 100-tal orter avbryts till dess att konsekvenserna av nedläggningarna har utvärderats.

53. Regeringen ställer konkreta tidsatta krav på hur snabbt polisen ska vara på plats vid allvarliga brott.

54. Regeringen bör kontinuerligt följa upp och säkerställa polisens lokala närvaro, inte minst i landsbygderna.

55. Den lokala serviceverksamhet som i dag utförs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten förs över och samlas i en ny organisation. Där det är möjligt samlokaliseras Arbetsförmedlingens, Polismyndighetens och Migrationsverkets lokala serviceverksamhet med den nya organisationen.

56. Samverkan mellan de myndigheter vars lokala servicefunktioner bryts ut och den nya organisationen regleras i respektive myndighets instruktion.

57. Den lokala serviceorganisationen ska ha minst ett kontor i varje FA-region.

FA-regioner som saknar servicekontor, 2016:

Vimmerby, Torsby, Vansbro, Malung-Sälen, Storuman, Kramfors, Åsele, Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix.

58. Kommittén rekommenderar att 10 000 tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms FA-region under en 5 till 7-årsperiod omlokaliseras till FA-regioner i behov av statliga arbetstillfällen.

59. När en ny myndighet inrättas ska en lokalisering utanför storstadskommunerna alltid vara förstahandsalternativet.

60. I kommittéförordningen stadgas att kommittéer i sina betänkanden ska ange konsekvenser för landsbygdernas utveckling av sina förslag.

61. Konsekvenserna för landsbygderna beskrivs i regeringens gemensamma beredning av propositioner och andra regeringsbeslut.

62. Trafikverkets, Post- och telestyrelsens, Universitets- och högskolerådets, Tillväxtverkets, Statens jordbruksverks, Naturvårdsverkets, Polismyndighetens, Arbetsförmedlingens och länsstyrelsens landsbygdspolitiska ansvar tydliggörs i respektive myndighets instruktion.

63. I ägaranvisningarna till Almi och Saminvest ska bolagens samhällsuppdrag för kapitalförsörjning till näringslivet i hela landet förtydligas, i synnerhet för företag som är verksamma i glesbygderna.

64. Regeringen ser över länsstyrelsernas finansiering i syfte att öka förvaltningsanslagets andel av finansieringen.

65. I varje län inrättas en landsbygdsdelegation. Inom ramen för länsstyrelsernas samordningsuppdrag ska landsbygdsdelegationerna i länet samordna de statliga myndig-heternas verksamhet inom landsbygdspolitiken.

66. I landsbygdsdelegationerna ska ingå representanter för Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Tillväxtverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen och universitet och högskolor samt för kommuner och landsting/samverkansorgan. Andra myndigheter, organisationer och sammanslutningar kan också ingå om landsbygdsdelegationerna finner det lämpligt.

67. Landsbygdsdelegationerna leds av landshövdingarna och biträds av varsitt sekretariat som länsstyrelserna ansvarar för.

68. Statliga myndigheters ansvar för landsbygdsutvecklingen regleras i en särskild förordning.

69. Jordbruksverket ska på nationell nivå främja och följa upp arbetet med att nå målen för landsbygdspolitiken.

70. Jordbruksverket ska på nationell nivå främja och samordna Trafikverkets, Post- och telestyrelsens, Universitets- och högskolerådets, Tillväxtverkets, Tillväxtanalys, Vinnovas, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets, Polismyndighetens, Arbetsförmedlingens, Kulturrådets och länsstyrelsernas arbete med de nationella målen för landsbygdspolitiken.

71. Regeringen förstärker bidraget till studieförbundens verksamhet i landsbygdsområden. Syftet med förstärkningen är att främja det civila samhällets roll i landsbygdsutvecklingen, i synnerhet för att unga personer samt personer med invandrarbakgrund ska få bättre möjligheter och förmåga till att delta i lokal samhällsutveckling. Jämställdhetsmålet om att kvinnor och män ska ges samma möjligheter att vara aktiva medborgare ska särskilt beaktas.

72. Regeringen uppdrar till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att utreda på vilket sätt de statliga bidragen till folkbildningen i ökad omfattning kan styras till landsbygds-områden för ovan angivna syften.

73. Regeringen uppdrar till Jordbruksverket att stödja samordning och utveckling av nätverk mellan landsbygdsutvecklare anställda i kommuner och regioner.

74. Lokalt ledd utveckling med leadermetoden ska tillämpas rikstäckande.

75. Regeringen utvidgar sin överenskommelse med civilsamhälles organisationer. Överenskommelsen ska gälla utveckling av kunskaper och arbetssätt för landsbygdsutveckling.

Källa: Landsbygdskommitténs slutbetänkande