Nu tycker jag det är dags för Sorsele Kommun, men kanske även andra kommuner längst med Vindelälven att bli delägare i Stornorrfors kraftverk, eller i alla fall få lite kickback från intäkterna av elproduktionen i det kraftverket. Vi har sedan 1958 passivt deltagit i vattenfalls intäktskassa genom Vindelälvens källor i väster.

Bakgrund till mina funderingar

Sorsele Kommun, men även andra små inlandskommuner har ekonomiska problem. Det går inte sticka under stolen att med ett minskat befolkningsunderlag minskar naturligtvis även skattekraften och hoppet och tron på kommunen kan också få en törn om vi lider av konstanta nedskärningar i allt från skola till omsorg. Tappar invånarna hoppet kan det också vara svårt för andra som har idéer eller tankar på nya verksamheter att få gehör eller positiv feedback på att deras idé faktiskt kan fungera.

Säkra upp kommunens ekonomi

Om vi nu kan säkra upp ”vår” gemensamma ekonomi på ett eller annat sätt tror jag det övriga kan komma mycket av sig själv. Kan vi se att vi har en generellt sund ekonomi i kommunen och kan visa det också för alla invånare kommer tron på oss att öka och vi kan komma att se nya satsningar på verksamheter i näringslivet.

Svårt med tillväxt, botten är nådd

För att få en sund ekonomi krävs utveckling i form av tillväxt, det behöver inte vara stor tillväxt, men en liten behövs för att vår samhällsapparat ska fungera. Tillväxt i form av människor och företag som tror på sitt och som vill växa. Jag anser att vi nu snart kommit till vägs ände. Vi kan inte längre riktigt hoppas eller tro på nåt annat än fakta.

Fakta är att vi blir allt färre i de här små inlandskommunerna och vi kommer antagligen inte så länge till kunna bära våra egna kostnader. Vad gör vi åt det, hur lågt kan vi sjunka innan vi drar i hjälplinan? Det kan vara så att vi i praktiken redan nu nått vår smärtgräns och vi behöver nu lufta våra möjligheter till hjälp med nya intäkter, det här är en av dom. Men först ännu mera bakgrund och jag tycker vi börjar med en geografilektion….

Vindelälven

Här har vi en enkel bild på Vindelälven som sakteliga sköljer genom hela vårt län Västerbotten. Vindelälven är en av Sveriges få utbyggda älvar och är en sk nationalälv.

Jag citerar Wikipedias inlägg om Vindelälven

Vindelälven rinner upp nära gränsen mot Norge i västra delen av Arjeplogs kommun, rinner mot sydost genom hela Sorsele kommun, inklusive sjön Storvindeln, passerar Vindelns kommun och en liten flik av Umeå kommun, och rinner slutligen i Vännäs kommun för att mynna i Umeälven strax öster om Vännäsby, blott 25 km från havet. Noterbara orter som älven passerar är (från fjällen och nedåt) Ammarnäs, Sorsele, Rusksele, Åmsele och Vindeln. Vindelälvens största biflöde är Laisälven 57 m³/s av ovannämnda flöde som ligger inom Arjeplogs kommun och har sina källor vid Nasafjäll på gränsen till Norge.

Så, Laisälven rinner ut i Vindelälven som sedan rinner ut i Umeälven och några kilometer senare hamnar vattnet i Stornorrfors kraftstation.

För dig som inte riktigt har koll på geografin så fortsätter lektionen här…

Vindelälven byter namn

Så hej å hå….

Här till vänster ser vi den utbyggda kassakon Umeälven med sina flera kraftverk komma dundrande förbi Vännäsby och fram till Stornorrfors kraftverk. Samtidigt norr om Vännäsby ser vi Vindelälven, den fria komma susande och precis när den passerar Vännäsby händer nåt magiskt! Vindelälven byter namn till… Umeälven. Detta kan jag notera idag då jag faktiskt kollar på Google maps som bekräftar detta. Så med andra ord. Vindelälven tar slut i Vännäsby, men vattnet fortsätter vidare.

Vattenfalls hemsida om Stornorrfors

Flödesberäkningar och jämlikhet

Så, om vi nu likt syskon skulle dela lika, eller så ungefärligt som det skulle kunna bli, så kan vi ju grovt räkna flödena bara på de större flöderna, Umeälven, Vindelälven och Laisan.

Umeälven=450 kubik/s i medelvattenföring vid mynningen och i så fall är Vindelälven= 190 kubik/s i medelvattenföring (inklusive laisan) en del av detta. Det är i så fall i genomsnitt 42% av vattnet. Så 42% av råvaran tillhandahålls då av Vindelälven tillsammans med Laisan.

Vem tjänar pengarna idag?

Idag äger Vattenfall (74,15 %) och Umeå kommun, tydligen (tror jag) genom Umeå Energi (25,85 %) av Stornorrfors kraftverk. Naturligtvis finns ju kostnader för ägarna också, men nog finns det intäkter där också. Här är Umeå kommuns riktlinjer kring detta.

Om man tittar på Umeå kommuns årsredovisning för 2016 så har vi ganska bra siffror på vad man kan tjäna på en 25%ig andel av kraftverket. De tjänar alltså 72 miljoner i resultat av 2016 års försäljning av el. Där står också att genomsnittliga spotpriserna var 274kr/ MWh.

Vad omsätter Stornorrfors då?

Enligt wikipedia ska årsproduktionen på Stornorrfors vara sisådär 2256 GWh, vilket motsvarar 2256000 MWH. Då kan vi räkna omsättning helt plötsligt!

274kr i spotpris 2016 x 2 256 000 MWH=618 144 000 kr/år

42% av omsättningens råvara levereras av Vindelälven, det är en omsättning då på ca 260 miljoner omräknat efter dessa siffror!

Frågor och funderingar

1. Varför byggdes inte dammen i Vännäsby så Vindelälven fick rinna ut och vara oreglerad hela vägen?
2. Varför är Umeå enda delägande kommunen?
3. Varför är det så svårt att hitta information om det här kraftverket och HUR mycket pengar exakt man tjänar på det?
4. Varför är det så tyst bland inlandets politiker?
5. Varför får inte flera ta del av kakan?

Förslag på lösning

Om nu hela Sverige ska leva vore det onekligen klokt att börja titta på sånt här. Det här är rena orättvisor. Det handlar inte bara om att lax och annan fisk faktiskt har svårt att ta sig uppför laxtrappan. Kraftverk som tar del av gratis råvara bör ju kunna dela med sig av intäkterna också, oavsett typ. Vidare bör ju förstås även de som är med att smaka av kakan vara med och betala för investeringar och utveckling av ny teknik med mera i de här bolagen.

Jag tycker det behöver bli en översyn av det här så inlandskommunerna får tillbaka något för sina råvaruleveranser de senaste dekaden! Var börjar vi?

Jag vill att vi ska lyfta blicken lite och försöka hitta lösningar till inlandsproblematiken och skapa en positiv trend genom att boosta externt kapital tillbaka till råvarans ursprung.

Dela gärna detta, fundera och starta en diskussion!