Nedskräpning – ödets ironi

Va ute med hunden på lunchen och vad snavar jag över då? Hemma på gården på uppfarten ligger den, det omtalade skräpet. Smugit sig dit på egen hand, eller genom en svag vindpuff eller planterad av någon icke namngedd fan av min blogg… Vad vet jag? Förvånad tittar jag mig omkring, ingen där, men skräpet finns där trots allt som en stickande vagel i ögat.

Intrång!

Sluta kasta skräp! Du som gör detta, ”Däng han i dajmen” istället och konsumera den vägen om du kan, vill du göra det enkelt för dig…. Sök åt närmsta soptunna bara! Min står bara 8 meter från detta.

(Jo just ja, fick plocka pant efter Östanåvägen i morse också, så onödigt)