Sagan om sodastreamen

Det var en gång för ett tag sen jag fick för mig att göra eget kolsyrat flaskvatten torde vara lite billigare och miljövänligare än att köpa dito. Vän av bubblor som river gott i halsen… Jo alltså, de ska riva rejält och gärna vara kallt också så de känns extra smaskigt fungerar det som ett utmärkt alternativ till köpesvatten eller kranvatten.

Kranvatten är ju förvisso det smartaste att använda som generell dryck, även utanför måltiderna, men om man vill gå lite ”wild n crazy” så kan man ju lyxa till vardagen med vanligt vattenkransbubbel, utan för den skull sabba hushållsekonomin. Gärna då väl kylt. Jag har många gånger, eftersom jag är vän av dryckesblandningen bestående av malt, humle, jäst och vatten blundat och druckit bubbelvatten riktigt snabbt, sådär lite häftigt svepande så det riktigt skummar i mustaschen. Då, i alla fall om jag blundar och fantiserar lite extra hårt så brukar de första tre eller fyra klunkarna nääästan kännas som öl. Jag vet, berusande tanke, eller hur?! 🙂

Nåväl.

Efter en hel del undersökningar på webben, koll och utvärderingar så fastnade jag för en kolsyremaskin från Sodastream som gjorde bubblorna på elektrisk väg (Elbubblor låter lite komiskt faktiskt). Tidigare har jag upplevt och använt maskiner som skapar bubblor där man trycker på en knapp manuellt. Rent mekaniskt trycka in bubblorna i vattnet alltså. Nu fanns det en ny mackapär som gjorde detta på helt elektroniskt sätt, naturligtvis föll jag för den grunkan och slog till och köpte den på Elgiganten en dag. En Sodastream one touch black. (varför döpa nåt så coolt till nåt nördsvenskt som Kolsyreström, en tryck, svart kan man ju diskutera). Detta var 2020-08-20, dvs över två år sedan.

Problemen började ju direkt

Nåt jag vill du ska ha i åtanke kring den här maskinen är ju att man kan välja att elbubbla på nivå 1/2/3 där 1 är lite bubblor och 3 är jättemycket bubblor. Maskinen är ju på sitt sätt lite dum eftersom den inte har samma känsla som du har i fingret om du ”manuellbubblar” dom gamla maskinerna. För om maskinen börjar låta en aningen plågad så kanske du inte trycker mera på manuellbubblaren den där sista gången? Däremot elbubblaren. Om du väljer tvåan då ska han minsann smacka in 4 ggr bubbel i din flaska om de så ska va det sista den gör… Oavsett vad som händer, låter eller protesterar.

Pangad packning?

Alltså, redan då vi fick grunkan var det nåt som inte stämde. Det gick ju göra bubbelvatten i den, men den var oerhört högljudd saken, och den hade en tendens att läka, i synnerhet när den elbubblade. Många gånger blev det både en och två svordomar när man fick torka efter bubbelligisten, både under maskineriet och runt flaskan samt på lite övriga ställen på bänken. Dessutom kolsyrade den förutom vattnet även en stor del av köket kändes det som. I takt med problemen växte så blev det förstås allt mindre påfyllningar av det nya elektriska undret på bänken.

Sista gången vi fyllde på apparaten var nog över ett halvår sedan, men för någon vecka sen tyckte jag banne mig de va dags igen, huj va bubblor det nu skulle göras. Även om svordomar hjälper själen som verkar de inte hjälpa funktionen på den här maskinen… Det skulle bli värre. Mycket värre.

Haveriet

Så kom då den dagen när vi svängt ner på järnboa och bytt till oss en splånkans ny kolsyretub. Närvarande för dagen var frun ståendes vid spisen lagandes någon god rätt (som vanligt) och Ester the hund som va närvarande som vanligt nyfiken som hon är. Inför middagen tänkte jag förbereda festen med ett helrör hemmabubbel från den mycket potenta ovännen elbubblaren. Eftersom jag nu efter två år va halvt medveten om att den kunde läka, och dessutom hade en hel del fyr för sig hade jag förberett mig noga. Dels med en disktrasa lämplig för att torka med, samt ett säkerhetsavstånd till elbubblaren på 1,45 meter.

Jag mätte upp kranvatten till den exakta nivån i flaskan för gud vet vad som kan hända om man tar för mycket eller för litet. Jag såg även till att de va så kallt som möjligt bara för att det skulle gå snabbare att kyla ner. Jag tryckte flaskan på plats och smackade in dess kontakt i eluttaget… sedan smög jag mig på den och tryckte in knapp två…

Explosionen

Ja, det blev en explosion. Jag valde faktiskt bara tvåans nivå på bubblet, men det räckte och blev minst sagt över. Det blev inte bara en explosion utan snarare en våg av explosioner på varandra, kaskader av bubbel och vatten yrde omkring likt ett skummande böljande hav. Aldrig någonsin att jag i mina vildaste fantasier har trott att det kan smälla nåt så överjävulskt i en apparat, en hushållsapparat. Vad gör du!!! – skrek frugan som flugit rätt upp vid spisen och nästan tapetserat taket med stekflott. Hunden låg platt hoptryckt på golvet och for sen iväg med svansen mellan bena. Vid tredje pumpet och smällen lyckades jag komma ur paniktransen och slita ut kontakten ur vägguttaget och sen försiktigt närma mig fanstyget. Vilken grej, vilken rädsla, vilken… explosion. Tänk dig liksom först ett jättepys, sen ett megastånk och till sist en kaboom, som upprepas om å om igen.. Och sen tystnad… andas och börja sanera bänken från bubbelvatten. Nåväl. Vi blev rädda förstås, men ingen skada skedd 🙂 Tur jag inte stod så nära frun, då skulle jag fått en smäll av stekspaden där.

Oavsett vad det nu va som krackelerade. Om det va en packning eller nåt annat så vågade jag knappt ta i apparaten. Till slut smög jag ut patronen ur den och bestämde mig för att den här maskinen måste jag få iväg på Svartliden så den inte tar kål på oss på nåt sätt. Men en idé grodde, jag kanske har garanti kvar på den?

Garantiärende

Eftersom jag köpt maskinen på nätet hade jag enkelt att hitta kvittot som visade att både ett och två år hade gått. Det var ju lite tråkigt med tanke på att nåt knas hade de varit med maskinen sen första början. Så. Jag chansade helt enkelt och gjorde ett litet test på Sodastreams kundtjänst. Jag skickade in ett ärende, ett snällt litet mail där jag beskrev vad som hade hänt och frågade om dom på något sätt kunde hjälpa mig även fast garantin gått ut. På kundtjänst bad dom mig skicka kvitton och bilder på elbubblaren.

Efter ett tag fick jag svar att jag troligtvis använt en patron som inte ska användas i bubblaren, men att dom ville trots detta ändå ha kvar mig som kund. Intressant fotnot dock att de patroner som finns ser ju likadana ut fast det är lite olika klisterlappar uppe på dom… Nåja, det innebar att jag skulle få skicka iväg gammbubblaren till Svartliden och dom skulle skicka mig en helt ny elbubblare! Så, nu står en nu elbubblare på bänken, redo för nya spännande äventyr. Vem vet, du kanske kommer förbi nån dag å får smaka?

Efterord

Jag skulle verkligen med detta vilja tacka kundservice på Sodastream för att dom trots att dom inte behövde, ställde upp och fixade en ny apparat som faktiskt verkar fungera bra också! Stort tack för detta! Som den ”megainfluencer” jag är bjussar jag därmed även på en länk till er hemsida, varsego!

Och förresten, eftersom det gått ett par år har apparaten fått ett ännu spejsigare namn: SodaStream Spirit One Touch Black. Så nu kanske den fått en själ åxå?

Till sist, gammskrället är kvar ett litet tag till. Det närmar sig ju Halloween, någon kanske är intresserad att låna den för att göra ett litet practical joke i ett kök nära dig, Kaboom!? 🙂

Ha en fin dag!


Kommentarer

Ett svar till ”Sagan om sodastreamen”

  1. Profilbild för Janne Bäckström
    Janne Bäckström

    Haha…tur ni överlevde attacken ?