Jag läser mycket. Har gjort så i hela livet. Men sen synen började svikta med åldern och tekniken utvecklats så har jag börjat lyssna på böcker i allt större utsträckning än tidigare. Numera är det i princip bara ljudböcker jag konsumerar. Fördelen med dessa digitala alster är ju också att jag slipper spara på böckerna i fysiska bokhyllor. Och eftersom jag har problem att kasta böcker kommer dom med tiden inte rymmas… På senare år har även intresset utvecklats mera från romaner till nutidsinformation, miljö och ekonomi. Jag snubblade över ett forum där det diskuterades privatekonomi och hur man ska se på sitt egna sparande. I det forumet var det en person som tipsade om en bok, Die with Zero.
Die with Zero
Det här är en bok skriven av en kille som heter Bill Perkins. Den handlar kort och gott om hur du kan resonera för att ”dö med noll”. Dvs, när du dör så har du 0 i tillgångar. Boken hittar du på webben eller som ljudbok på storytel. Ämnet är så intressant så jag tyckte det var värt ett helt eget blogginlägg. Jag är inspirerad!
Det vi vet är att vi föds en gång, vi lever varje dag därefter och vi kommer en gång också att dö, detta också bara en gång någon gång i framtiden. Den här korta tiden vi har på jordelivet kan vi använda på bästa sätt. I en någorlunda demokratisk del av världen så har vi till stor del detta ansvar helt i våra egna händer. Speciellt i Sverige som till skillnad från bokens USA så har vi ett mycket väl tilltaget pensionssystem som gör att vi inte behöver spara gigantiska egna summor för eventuell sjukvård, sjukhem och pension som man behöver spara i tex USA.
Kärnan i boken, utan att avslöja för mycket, handlar om hur du kan lära dig tänka annorlunda. Om du tänker dig livet som ett dataspel, där du varje dag bygger livet. Om du gör nåt tråkigt eller repetitivt eller måste så får du noll LivsXP-poäng. Gör du nåt du gillar (oavsett vad det kostar, det kan ju faktiskt va både små och stora saker) så får du många LivsXP-poäng. LivsXP-poängen kan du också få ränta på eftersom dessa bygger minnen, minnen som du kan ta fram närhelst du vill och på så sätt även känna välbefinnande och få små livsxp-räntepoäng i efterhand också.
När jag först började lyssna på boken så tänkte jag att det här är väl nåt nytt rikemansprojekt för välbeställda som kan hitta på ett nytt sätt att bränna pengar på kvinnor och knark, eller ja, nåt i stil med att investera så här för att leva loppan. Men faktum är att detta kan appliceras på alla människor oavsett ekonomiska förutsättningar som just du har.
Tanken är att du som människa ska må bättre och inte ”slösa” tid på arbete eller sparande som kan ha applicerats till att användas på bättre saker, som att leva livet och göra det du tycker om.
Det är uppryckande och upplyftande att läsa den här typen av litteratur. Jag tycker boken var riktigt inspirerande och hade önskat att det kunde kliva fram en svensk författare som kunde omvandla vissa siffror och begrepp till hur det ser ut i tex vårt pensions och försäkringssystem och lite även utifrån ett svenskt perspektiv.
Men dina barn då?
Ja, om man nu ”dör på noll”, så kan man ju fråga sig, vad blir kvar till arvingarna? Jag kan redan nu avslöja svaret på den här frågan som lyfts i boken. Många sparar och gnotar ihop under hela sitt liv och de medel man känner sig inte behöva kommer ju lix arvingarna (barnen) att få när du går bort. Är det inte egoistiskt att bara tänka på sig själv och bränna alla stålarna du har?
Tänk efter här
Hur gamla kommer dina barn vara när du trillar av pinnen? Vilket behov av arvet har dom då? Skulle dom tjäna på att få ta del av dina sparpengar tidigare i deras liv, och framförallt. HUR mycket livsXP får du när du ligger några meter ner i en träkista? Tanken Bill har här är ju att pengarna troligtvis gör större nytta för dina barn när dom själva kanske nyss blivit föräldrar, eller när dom tar sina första stapplade steg ut i eget boende, eller själva är unga och kan använda pengarna för att boosta deras egna livsXP. Där gör nog dina pengar mycket mera nytta än när du dött och dina barn själva närmar sig pensionsåldern och redan haft sina ”slitår” bakom sig. Sen, på dina äldre dar så lär du ju boosta din egen LivsXP också bara att se vad ungdomarna hittar på och gör med sina liv av dina stålar! Jag funderar om det inte kanske borde vara mor och farföräldrar som verkligen ska ta till sig detta och fundera över deras barnbarn och hur man på så vis egentligen kan ”hoppa över” en generation.
Boken är bra. Läs den, både gammal som ung och bilda dig en egen uppfattning, planerar du dö vid noll?