Jag funderar ibland. Jag funderar om storstadspolitiken verkligen når fram till glesbygden. I dagarna pågår den sk Almedalsveckan på Visby på Gotland. Gotland kanske är en del av Sveriges glesbygd, men för mig känns Visby mest som ett ställe för Storstadsbor att dra sig undan på sin semester. I ärlighetens namn blev jag faktiskt tvungen att googla fram mera om almedalsveckan för att begripa det är en vecka och inte flera och att Almedalen på nåt sätt är i Visby.

Kvällsselfie

Kul grej att det började med Olof Palme som ställde sig upp på ett lastbilsflak och talade till folk 1968. Tänk om han hade rest norröver, eller någon annan stans och skapat denna tradition?

Hur som helst.

Informationsflödet som finns idag gör att jag som privatperson har svårt att sortera bland alla intryck jag får. Jag har faktiskt försökt att luska ut och ta mig en funderare själv på vad som är viktigt för mig. Det här är mina hjärtefrågor utan inbördes rangordning:

• Rättvisa. Med rättvisa menar jag fördelningspolitik, skattepolitik och det sunda förnuftet. Men även rättvisa mellan oss människor. Ett stort ord med mycket innebörd.
• Tänk på miljön. Hur du än vänder och vrider på det har vi bara ett jordklot idag.
• Tänk på glesbygden och de små kommuner som hela tiden tappar befolkning. Min hjärtefråga. Har hört begreppet ”Hela Sverige ska leva” men vem fixar det?

Några saker jag noterat och lyft ögonbrynet åt

Elcykeln med elfordonspremien
Vem kom på detta? Varför inte vända på bidraget och ge det till dom som köper en cykeln utan el, både bättre för miljön och för kroppen.

Bolånen
Glad i hågen läser man på nätet och i forum om personer som lyckats kriga sig till bra ränta på sina bolån. Jag har också krigat med några lokala banker och fyllt i på nätet olika test för att långa pengar på banker ”far far away”, men har hela tiden fått till svars att NEJ, du vill låna för lite. DVS att låna pengar i glesbygd är för det första svårt från början, sedan är husen i just våra trakter otroligt billiga så att vi som lånar inte är värda någonting för bankerna och får SÅLEDES BETALA LISTRÄNTAN. Det som händer här är att storlånare premieras förstås och de är också dom som tjänar mest på ränteavdragen och de är även dom som bor i de stora expansiva stadsregionerna.

Ränteavdragen

”Ränteavdraget innebär att 30% av den totala räntekostnaden kan dras av som skattereduktion på inkomsten. Dras belopp större än 100 000 kr av gäller att reduktionen får ske med 21%. Något tak finns inte gällande belopp på ränteavdraget”

Att efter att ha lånat ”en massa” pengar för sin bostad får man sedan göra ränteavdrag. Alla som räknat procent vet ju förstås att det här är rättvist, eller hur? Som glesbygdsinvånare har jag exakt samma möjlighet som en storstadsbo att göra avdrag för räntan jag betalat till banken. Det som onekligen känns orättvist är ju att en glesbygdsbo inte kommer upp i något större belopp jämfört med en som har ett stort och dyrt lån så i rena pengar har vi helt plötsligt en… Orättvisa!

Värdeutveckling fastigheter

En kaffe och en bulle kostar 20 spänn. En bingobricka på bilbingon i Blattnicksele kostar 25 spänn. Det är med andra ord som vanligt. Inflationen har stått stilla i den här bygden i 20 år. Detta gör ju att man nästan svimmar av när man kommer till stan för att ta ett fika….

Vad som inte stått stilla är ju värdeutvecklingen på bomarknaden i storstäderna, här har den stått stilla. Det innebär ju också att du lånar stora pengar i städerna, får ett stort ränteavdrag och får sannolikt även en stor, till och med större slant när du sedan säljer av ditt boende, eller uppgraderar det.

Den här snurran/ekorrhjulet existerar inte i glesbygden och är sannolikt bara en av orsakerna till att folk faktiskt flyttar. Varför ska en glesbygdsbo stanna kvar av ekonomiska själ när man ser detta?

Några exempel:

Att renovera en toalett på 8m2 är lika dyrt som att köpa ett helt hus i Sorsele
Att bygga en altan får man ett hus för
Att bygga sig ett nytt garage motsvarar ett par hus.

Elbilsfanatikerna

Jag törs knapp skriva detta… Har ju förstås läst på en del om elbilarna. De har ju några fantastiska fördelar i tätbebyggda områden med något varmare klimat, men i glesbygden och i synnerhet i norr är det faktiskt dåliga alternativ och du jämför med en bränslesnål diesel eller bensinbil. Så är det bara. För att inte tala om avståndet mellan laddstolparna.

Så, ska vi då återigen få ett incitament om att det är bättre att flytta till en storstad pga glesbygdsfientlig politik?

Ge gärna premier till miljövänliga alternativ, straffbeskatta gärna miljöbovarna som är kvar i storstäderna, men låt de få glesbygdsbor som finns kvar undantas från straffskatterna, snäälla!

Kommunalskatten

Ja, här skiljer det ju också åt mellan glesbygd och stad. Det räcker alltså inte att ha en högre skatt i glesbygden eftersom  kostnader för tex skola och omsorg per person blir högre. Så trots högre skatter i glesbygden blir servicen sämre… Orättvisa.

Sjukvården

Vi har en vårdcentral, som är öppet ibland. Annars kan vi ta oss till Lycksele (som även är vårt närmsta BB) och få hjälp om vi har tur på en elbilstank på 14 mil (23 mil från Ammarnäs), annars är det Umeå 26 mil bort som gäller. Akut har vi en ambulans också, det är ju bra.

Problemet är ju lite av transporterna. Bor man här ska man vara frisk, det är bara att konstatera.

När dottern skadade sig i en olycka i vintras och bröt sig i knäet betydde det:

Dag 1

• En transport från Nalovardo->Sorsele vårdcentral 14 km, en doktor fanns på plats, tjhohej!
• Sedan vidare till Lycksele 14 mil för besök akuten (vi fick köra själva)
• Gipsning och resa hem 14 mil

Summa 28 mil (+14 km, nalovardo)

Dag 2 (ett tag framöver)

• Åter tillbaka till Lycksele för avgipsning och magnetröntgen

Summa: 28 mil

Dag 3 (ett tag framöver)

• Avgipsning i Lycksele och läkarkontroll

Summa: 28 mil

Dag 4 (ännu längre framöver)

• Uppföljning i Lycksele och läkarkontroll

Summa: 28 mil

Totalsumma antal mil körda för en knäskada: 112 mil

Att tillägga är just att då du har nästintill två timmars resa enkel väg innebär detta också att en förälder i praktiken måste ta ledigt från jobbet en hel dag också. I det här fallet blev det tre dagar borta från jobbet?!?!

Rent tekniskt och praktiskt borde ju resorna gå att få att bli mycket mindre och samhällsnyttan mycket större. En enorm mängd människor åker åt å fram för koll och test till Lycksele/Umeå av olika anledningar. Snälla, utnyttja modern teknik och kanske hjälp av en lokal doktor eller sjuksköterska för ev ”klämm å känn” så vi kan minska på transporter och minimera tiden för vårbesöken. ALLA måste ju tjäna på det. Naturligtvis finns ju fall där man måste träffa expertis öga mot öga…

Skolan

Stora problem i vår lilla kommun med personal som slutar och svårt att rekrytera kompetens i både ledning och bland lärare. Budgetsnaran knyts hårt och vår framtid, ungarna påverkas. Hur når politiken in här och kan hjälpa oss vända skutan. Statlig skola kanske? Efterlyser publika handlingsplaner även på lokala planet.

Polisen och Räddningstjänsten

Det har blivit några nya poliser som etablerat sig i samhället, men det är ändå otroligt stora ytor som ska täckas av en enda polisbil under vissa tider på dygnet. Vi betalar för samma trygghet i hela Sverige, ge oss den.

Räddningstjänsten drivs i kommunal regi och fungerar ännu så länge ganska bra vill jag påstå. Dock har vi ju åldrande deltidare (där jag är en av dom) och det verkar inte helt enkelt att rekrytera yngre förmågor. Det behövs mera resurser inom det här området och bättre betalt till de som ställer upp och räddar liv och egendom. Det här jobbet eller deltidssysslan inkräktar mycket på fritiden som bland många yngre värderas högre än nuvarande löneläge som deltidsbrandmän har.

Varför denna urbanisering?

tre-faser-i-sveriges-urbanisering. Lånar bilden från scb.

För 200 år sedan bodde 90% av befolkningen på landet. (källa scb)

Jag har inte grottat in i så mycket historia, men gluttade lite på länken ovan. Intressant är ju att utvecklingen faktiskt bromsat lite på de senaste årtiondena.

Varför flyttar folk numera?

Det jag funderar på och som jag misstänker gör att människor fortfarande flyttar är just att arbetstillfällen erbjuds förstås i högre grad där det finns mera människor, det går inte komma ifrån. Vidare så är andra argumenten många av de jag nämner ovan:

• Lägre kommunalskatt
• Högre avdrag
• Högre löner generellt
• Kan låna mera pengar
• Värdeutvecklingen positiv på bostäder
• Lättare och miljövänligare persontransporter
• Högre utbildningar

Om något parti kan nå ut till glesbygden tycker jag ovanstående punkterna kan vara aktuella att ta en närmare titt på för att göra glesbygdspolitiken synlig.

Varför stannar ändå människor kvar i glesbygd?

Vi har trots allt värden kvar, värden som inte är nämnda i det här inlägget. Vi har en växande turismverksamhet, event och möjligheter till utveckling. Vi har kallt klimat för biltest (kanske även batteribilar funkar bra här i framtiden). Vi har en lugn avslappnad miljö, en miljö bra för barn att växa upp i, frisk luft och rent vatten. Om vi bortser från de rent ekonomiska missförhållandena mellan stad-land så har vi ett otroligt läge och en natur som ger oss den frihet som många av oss annars bara fantiserar om.

Orosmolnen

Det jag oroar mig för är just att vi snart når gränsen i många minikommuner. Gränsen där det helt enkelt inte bär sig längre för den enskilda kommunen, gränsen där det inte går spara mera. Gränsen där det trots goda förutsättningar inte finns människor och entreprenörer som kan ta tillvara på just dessa givna förutsättningar. Detta är molnen som det vore kul någon kunde skingra från Almedalsveckan i Visby.

Når politiken glesbygden då?

Finns det något parti som värnar om glesbygdsfrågor, eller än hellre i synnerhet ”mina” frågor. Var passar dom in, når politiken glesbygden och mig?

Har inte testat någon av politikpartikompasserna ännu, men det vore kul för mig om något parti hade de här frågorna på sin tapet, för min skull 🙂