Det var ett tag sen senaste inlägget, men nu är det dags igen! Jag måste bara få skriva om vad jag har hitta på självaste vattenfalls site. Dom har en fantastisk site (ironinivån är nu på level 78) där dom informerar om sportfiske kring deras kraftverk…. skulle tro det va?
På siten finns en detaljerad karta över dessa vattenkraftverk.
På siten finns en detaljerad karta över dessa vattenkraftverk. Nu ska jag citera direkt från deras site:
”Här hittar du Vattenfalls sportfiskeinformation med fakta och uppgifter om vattennivåer, vattenflöden och spill vid våra större vattenkraftverk i Sverige”
Vi hoppas du hittar det du behöver för att kunna fiska vid våra kraftverk.
Jadu, hoppas kan man ju verkligen…
Som väldigt amatörisk sportfiskare har jag en förutfattad mening vid det här laget om att jag på den här sidan ska få reda på hur Vattenfall arbetar med fisket kring kraftverken.
De frågor jag ställer mig och gärna vill ha svar på när jag besöker den här sidan är:
Jag har klickat runt på kartan och på några kraftverk men inte hittat svar på mina frågor, annat än att det finns en fin laxtrappa vid stornorrfors och att Vattenfall släpper ut ett antal fiskyngel varje år.
Jag skulle kunna skriva en massa dumheter här om den här siten, men just nu nöjer jag med att skriva att siten har en viss förbättringspotential, i alla fall om den avser att rikta sig till just sportfiskare.
Bilda dig en egen uppfattning själv och besök webbplatsen själv på https://fiskevatten.vattenfall.com
Ha i övrig en mycket trevlig och fin (fiske)sommar!
Som det ser ut nu så har vi en helt vanlig traditionell vårflod. Många självutnämda hydrologiexperter påstår sig se en väldigt lugnt och stilla flod utan större problem nu här i vår.
Jag har just uppdaterat min egen lilla fil med datat från SMHI nu där vi kan notera ökningen vid ”min” mätpunkt senaste veckan. Det som jag tycker är lite intressant är att trots att jag upplever vi har ett relativt högt flöde när man kollar på älven så är det ändå förhållandevis låga flöden i diagrammet vi ser. DOCK är det ju ett par dagars eftersläpning i diagrammet.
På flera ställen har folk noterat och sett drunknade älgar flyta förbi. Förmodligen har dom drunknat redan under hösten på de svaga isarna vi hade då. Alldeles nyss flöt en förbi oss här ute, stilla och sakta, burr å huvva. (missade ta bild på detta, men det är lika bra å skippa tänkte jag)
Jag har laddat ner nya data att leka med. Det jag grävt ner mig nu i är flödesobservationer från Sorsele Tätort.
De data jag jobbar med nu hittar du på smhis webbplats här.
Den fråga jag ställde mig var: Är det pga Sociala medier, eller andra orsaker att vi snackar mera om potentiella höga flöden, eller är det helt enkelt så att vi har generellt högre flöden numera än ”gammalt” i tiden?
För att svara på frågan kikar jag på nuläget och även vad som betraktas som lågt och högt vattenflöde. På bilden nedan ser vi den röda linjen som ger oss ett medelvärde på högsta dygnsmedelvattenföringen, den blå linjen ger oss långtidsmedlet.
Så, som kort reflexion kan vi vara överens om att vi har en bra bit kvar till hög vattenföring just nu, men att det går sakta uppåt. Och sen kan vi konstatera att allt över 1000m3/s är ganska så högt, eller i alla fall långt över medelvärdet av högsta vattenföringen.
Tillbaka till Excelfilen då som SMHI så snällt ställer upp med. Jag kan notera att data finns från 1979->Nu och då börjar ju det roliga. Jag sorterar datat och försöker hitta de dagar/månader och år när flödet förbi den här mätstationen var mera än 1000m3 och får då fram följande datum:
1980-06-05
1980-06-06
1995-06-04
1995-06-05
1995-06-11
1995-06-12
1995-06-13
2005-06-16
2005-06-17
2005-06-18
2010-05-22
2010-05-23
2010-05-24
2010-05-25
2010-05-26
2013-05-24
2013-05-25
2018-05-16
2018-05-17
2018-05-18
2018-05-19
2018-05-20
2018-05-21
Så känslan är ju helt klart att det på senare år rinner större mängder vatten, eller högre flöden än tidigare, med undantaget 1980. Vi lever i en blötare vindelälvsdalgång helt enkelt! Det behöver dock inte betyda att vi för den delen får katastrofala översvämningar, men sannolikheten påstår jag ökar i alla fall.
Nope, inte ännu. Faktum är att det faktiskt går åt andra hållet.
Har uppdaterat mitt diagram igen, plockat bort irrelevant vinter. Dessutom lagt till siffror från legendariska floden 1995, den som alltid bränner sig fast i våra minnen för alla som va med på den tiden.
Observera att 4-5 dagar när det var ”som värst” 1995 fungerade inte mätningen så dom värdena är uppskattade.
Det snackas ju rätt mycket om att jämna ut kurvan i dessa Covid-19-tider. Det måste jag säga stämmer klockrent även på vår vårflod. Om den får komma i lugn och ro, lite försiktigt så där, så är läget lugnt. Notera att allt över 1500 m3/Sek är obra för bl.a Sorsele samhälle och låglänta holmen. (2018 peakade siffran på sisådär 1400, och då var det på gränsen för några på samhället)
Nu håller vi tummarna å ser vad moder natur har att bjuda på i år och om hon också distanserar sig socialt mot oss människodjur och jämnar ut kurvan, eller ska vi få en peak utan dess like?!
Varje vår är det otroligt spännande att följa fantastiska Vindelälven och dess biflöden, att se vad som händer när våren dundrar loss på riktigt. Att se naturens krafter komma från fjället och nedströms. Det blir alltid spekulationer huruvida vårfloden ska bli stor eller inte och jag följer förstås detta med stor nyfikenhet.
På vattenwebben har jag hittat otroligt massa data omkring Vindelälven och dess biflöden och jag har med hjälp av dessa data skapat ett relativt interaktivt xl-dokument som hämtar data och genererat ett diagram man kan kolla på. Det här är alltså data ifrån strax nordväst om Sorsele tätort.
Jag har fortfarande, med mina begränsade kunskaper inte lyckats fixa automatisk uppdatering av datat, så jag tänkte försöka uppdatera den här manuellt nu framöver så vi får se hur det skiljer sig åt mellan åren.
(Om jag eller du? känner någon utvecklare i närheten som skulle vilja ta på sig ett litet hobbyprojekt på sidan av och bygga nåt helcoolt system kring detta för att visa för allmänheten får du gärna återkoppla till mig)
Här har du en direktlänk till diagrammet, nedan får du en glimt av hur det ser ut just nu. Data finns dock bara för 2019. Ev om jag orkar kanske jag fixar även för 1995.
Ja som det ser ut just nu för den här mätplatsen så ser vi att under vintern 2020 har det varit lite högre flöden jämfört med 2019, men att det 2019 redan drog ifrån och ökade i början på mars. Hacket man ser är skottårshack, det bjuder jag på.
Vad vi också ser är ju att i slutet på april 2019 så var det en rejäl klättring i flödet, medans 2020 står å väntar, vilandes, på varmare tider 🙂
Det här är alltså saxat från vattenwebben från SMHI öppna data och vem som helst kan ladda ner och leka med datat.
| Delavrinningsområdets SUBID | 30828 |
| Delavrinningsområdets AROID | 727453-157839 |
| Delavrinningsområdets namn | Ovan Kvarnbäcken i Vindelälvens vattendragsyta |
| Huvudavrinningsområde | 28 Umeälven |
| Utloppspunkt, SWEREF99 | 615807,7273 |
| Delavrinningsområdets area [km²] | 0,185 |
| Delavrinningsområdets sjöprocent | 0 |
| Avrinningsområdets area [km²] | 5 988,505 |
| Avrinningsområdets sjöprocent | 4,265 |
I går kväll fick vår grupp på räddningstjänsten en riktig genomgång och kurs av Svante i IVPA. IVPA står för ”I Väntan På Ambulans”.
Det har ganska länge varit på tal att vi inom räddningstjänsten ska kunna få ett utökat ansvar att kunna hjälpa till med akuta händelser när inte ambulansen är på plats. IVPA har framgångsrikt redan implementerats i Ammarnäs och i Gargnäs och nu i vår är det alltså Sorsele tur.
Vi har dels gått en webbkurs, med D-HLR och sedan mera teori samt nu under gårdagskvällen även en del praktiska övningar.
Förutom genomgång av olika sjukdomscenarior gick vi även igenom vår nya utrustning i händelse av covid-19 larm och hur vi inom räddningstjänsten ska agera då med basala hygienrutiner och vad vi ska tänka på.
Så nu i framtiden kan vi stärka upp ambulansens verksamhet genom att komma som en extra resurs för att skapa trygghet i händelse av att ambulans redan är ute på uppdrag.
Ta det lugnt nu i helgen, kram!
Jag tycker faktiskt det är lite ballt att Maria finns på Aftonbladets startsida idag och trycker sig in i annars så ganska trista nyheter, bra jobbat! Tog med lite av lille Jan Guillou (som jag gillar som författare) också och Kristoffer Bergström så vi kan ana storleken av detta.
Kul med boken Bakvatten, finns hemma hos mig, ännu oläst, men den tiden kommer, var så säker.
Under tiden kan jag och andra också kanske läsa recensionen i artikeln och sen köpa boken, eller hur? Mera om Maria finns förstås på hennes hemsida (som naturligtvis körs på VAIA Hostingplattformen!)
Jag är nu inne på vecka två i självvald isolering pga Coronaviruset. Det funkar ändå rätt bra att sitta och arbeta hemifrån, även om man saknar sina kollegor och kaffemaskinen så gör vi alla det bästa av situationen!
Det känns förunderligt att vi har hamnat i en situation som denna där vi i hela samhället tagits på sängen trots att varningar funnits. Nu är det bara och bita ihop och gilla läget tycker jag!
I mitt brödraskap av skäggiga vänner som jag skaffat mig har jag en speciell polare (Instagram) @snusmakaren (Karl Thorbjörnson) som förutom att göra sitt egen snus även kokar ihop oljor, grejar med vax, fixar egna beardbalms. Han bloggar på på den här sidan och har just skrivit ett inlägg om fåfänga. In och läs vettja! Är ju själv inget fan av just tobaksprodukter, men gillar det han gör kring skäggprodukterna och framförallt den energin han har!
Det känns jättetråkigt att få stiga upp i dag och konstatera att ännu ett evenemang måste ställas in pga covid-19 / Corona. Har just stoppat anmälan på nfbr.se och det känns jäkla surt alltså, med så mycket arbete som arrangörsstaben har lagt ned på information och banan. Blä.
Hoppas de här viruset och dess spridning lugnar ner sig så vi får hämta nya krafter och genomföra flera race i framtiden.
Det känns både kul och pirrigt att media verkligen uppmärksammade mitt tidigare inlägg om den polisiära närvaron med ett reportage.
Efter detta gjordes ett besök på brandstationen i Sorsele med intervju, men även i Storuman där det togs fram att räddningstjänsterna skickat en skrivelse till MSB huruvida polisen ska vara på plats vid trafikolyckor eller inte för att göra sitt samhällsuppdrag. BRA tycker jag! Bra att media ser oss och vi når ut med detta. Om nu det kommer fram att avspärrningsuppdraget, eller andra i mitt tycke polisiära uppdrag måste utföras av brandmän, måste vi nog vidareutbildas ännu mera inom räddningstjänsten och så måste ju de kommunala räddningstjänsterna få en ekonomisk kompensation från staten ifall detta kommer att ske.
Nu kommer jag till en annan fråga som jag tycker är minst lika aktuell som denna och det är den gången blåljusgruppen får ett larm om t.ex en trafikolycka och alla faktiskt åker på denna. Ambulans och räddningstjänst brukar historiskt sett vara framme på plats nästan samtidigt, men däremot brukar polisen ta god tid på sig, en till två timmar är inte ovanligt. Det beror helt enkelt på att den jourhavande patrullen eller patrullerna ofta befinner sig långt från olyckan.
Så – Även om polis kallas och faktiskt åker på larm är dom oftast hopplöst efter. En timme efter en olycka brukar den första kritiska delen av insatsen redan vara avklarad. Tänk om, och nu önsketänker jag litet, om polisen kunde ha någon typ av miniberedskap i glesbygdskommunerna där iaf en polis kunde komma omedelbart på larm, medan deras huvudstyrka va på väg. Denne polis kunde ju sen lämna av till patrullen som kom.
Det vore ju nice, men jag har ju ingen aning om hur resurser fördelas och hur besluten fattas inom polisorganisationen, men lyfter vi frågorna kanske vi får svar – eller bortförklaringar.
Och det är ju förstås troligt, om polisens ledningscentral redan vet vid larmbeskedet att dom kommer att vara hopplöst efter, så kanske det blir av ren slentrian eller av hopplöshet? att patruller inte skickas, då dom lix ändå kommer efter hur dom än vänder och vrider på det..
Fortsättning följer hoppas jag! Väntar med spänning på svar från MSB