Kategori Räddningstjänsten

Utbildning i IVPA

I går kväll fick vår grupp på räddningstjänsten en riktig genomgång och kurs av Svante i IVPA. IVPA står för ”I Väntan På Ambulans”.

Det har ganska länge varit på tal att vi inom räddningstjänsten ska kunna få ett utökat ansvar att kunna hjälpa till med akuta händelser när inte ambulansen är på plats. IVPA har framgångsrikt redan implementerats i Ammarnäs och i Gargnäs och nu i vår är det alltså Sorsele tur.

Vi har dels gått en webbkurs, med D-HLR och sedan mera teori samt nu under gårdagskvällen även en del praktiska övningar.

Förutom genomgång av olika sjukdomscenarior gick vi även igenom vår nya utrustning i händelse av covid-19 larm och hur vi inom räddningstjänsten ska agera då med basala hygienrutiner och vad vi ska tänka på.

Så nu i framtiden kan vi stärka upp ambulansens verksamhet genom att komma som en extra resurs för att skapa trygghet i händelse av att ambulans redan är ute på uppdrag.

Ta det lugnt nu i helgen, kram!

Polisens närvaro del 2

Det känns både kul och pirrigt att media verkligen uppmärksammade mitt tidigare inlägg om den polisiära närvaron med ett reportage.

Efter detta gjordes ett besök på brandstationen i Sorsele med intervju, men även i Storuman där det togs fram att räddningstjänsterna skickat en skrivelse till MSB huruvida polisen ska vara på plats vid trafikolyckor eller inte för att göra sitt samhällsuppdrag. BRA tycker jag! Bra att media ser oss och vi når ut med detta. Om nu det kommer fram att avspärrningsuppdraget, eller andra i mitt tycke polisiära uppdrag måste utföras av brandmän, måste vi nog vidareutbildas ännu mera inom räddningstjänsten och så måste ju de kommunala räddningstjänsterna få en ekonomisk kompensation från staten ifall detta kommer att ske.

När polis är närvarande

Nu kommer jag till en annan fråga som jag tycker är minst lika aktuell som denna och det är den gången blåljusgruppen får ett larm om t.ex en trafikolycka och alla faktiskt åker på denna. Ambulans och räddningstjänst brukar historiskt sett vara framme på plats nästan samtidigt, men däremot brukar polisen ta god tid på sig, en till två timmar är inte ovanligt. Det beror helt enkelt på att den jourhavande patrullen eller patrullerna ofta befinner sig långt från olyckan.

Så – Även om polis kallas och faktiskt åker på larm är dom oftast hopplöst efter. En timme efter en olycka brukar den första kritiska delen av insatsen redan vara avklarad. Tänk om, och nu önsketänker jag litet, om polisen kunde ha någon typ av miniberedskap i glesbygdskommunerna där iaf en polis kunde komma omedelbart på larm, medan deras huvudstyrka va på väg. Denne polis kunde ju sen lämna av till patrullen som kom.

Det vore ju nice, men jag har ju ingen aning om hur resurser fördelas och hur besluten fattas inom polisorganisationen, men lyfter vi frågorna kanske vi får svar – eller bortförklaringar.

Och det är ju förstås troligt, om polisens ledningscentral redan vet vid larmbeskedet att dom kommer att vara hopplöst efter, så kanske det blir av ren slentrian eller av hopplöshet? att patruller inte skickas, då dom lix ändå kommer efter hur dom än vänder och vrider på det..

Fortsättning följer hoppas jag! Väntar med spänning på svar från MSB

Den polisiära närvaron

… lyser med sin frånvaro när dom behövs.

Jag har tidigare skrivit några funderingar om Polisen och dess närvaro i glesbygden. Återigen måste jag bara ta papperet från munnen och skrika till.

Igår hade vi en trafikolycka, en krock i samhället i Sorsele. I egenskap av RIB, (räddningsman i beredskap) hade jag dessutom beredskap och fick åka på det här larmet. Framme på plats hade vi alltså kommunal räddningstjänst och förstås ambulans.

Våra uppdrag lyder i korthet och generellt: Hjälp personer i nöd och skydda egendom samt ta hand om varandra i arbetslaget. Ambulans och polis har också i händelse av trafikolyckor tydliga uppdrag.

För just polisens del och för alla andra ska jag repetera polisens uppdrag här ifall någon glömt bort det. I länken kan du läsa uppdraget i sin helhet annars har du en kort beskrivning här:

Polisens uppdrag vid trafikolyckor

Vid trafikolyckor biträder polisen räddningstjänsten i arbetet med att rädda liv och begränsa skador, samt utreder om det är ett brott som ligger bakom olyckan.

Exempel på polisens uppgift vid trafikolyckor:
spärra av området kring olycksplatsen
dirigera om trafiken
undersöka om olyckan uppstått genom brott
dokumentera det inträffade.

På den här trafikolyckan fanns ingen polis! Dom kom inte ens dit! Ska vi verkligen behöva bli betraktade som tredjeparts u-land för att vi befinner oss i glesbygd och polisen kommer inte, inte ens när personer misstänks vara skadade? Vad blir nästa steg?

Bunden av tystnadsplikt kan jag förstås inte berätta eller skriva någonting om detta i detalj, men våra medier, bland annat SVT skriver detta om olyckan i alla fall. Där jag vill citera:

”Räddningstjänst, ambulans, helikopter och polis skickades till platsen. ”

Det må vara hänt att dom skickades till platsen, men dom kom aldrig dit, varför skulle jag vilja fråga mig?

Hur vill vi ha det, är det någon som pratar om det här, varför kommer det inte upp till ytan? Kan media, SVT? gräva i frågan? Jag gör mitt lilla försök att försiktigt lyfta det här i min blogg. Kanske någon beslutsfattare börjar fundera på detta och lyfter upp problematiken på dagordningen.

Jag anser att olyckor ska klassas på samma vis och berörda parter ska förväntas få samma hjälp från samhället oavsett var man befinner sig. Medborgare behöver trygghet och rättvisa, polis skapar den tryggheten genom att finnas på plats gånger som denna.

Over and out.

Semestern 2019

Lägger ut några bilder från den fantastiska semestern 2019. En vecka mitt i semestern avbröts av en jobbvecka/beredskapsvecka inom räddningstjänsten.

Höghöjdsräddning

vindkraftverk

Under förra veckan fick vi chansen att testa våra kunskaper tillsammans med flera räddningstjänster i våra inlandskommuner. Vi fick möjlighet att tillsammans med Blaikenvind göra en liten insats vid ett kinesiskt vindkraftverk.

Scenariot bestod av en person som fastnat i tornet med hjärtproblem och behövde ta sig ut på ett eller annat sätt.

Det var en trevlig dag och det var rätt fascinerade att se och vara på siten där det för närvarande finns 99 vindsnurror.

Att sladda eller inte sladda?

Det har, på förekommen anledning skrivits en hel del i detta delikata ämne. Det är en återkommande historia som kommer nästan lika säkert som amen i kyrkan och Tomten på jul.

På tal om hjul så har dessa snurrat en hel del i samhället på senare tid. Ofta har dom också snurrat betydligt fortare en fordonet i fråga, vilket medfört att fordonet således fått sladd och kontrollerat eller okontrollerat farit fram på samhällets gator till ungdomars glädje och familjers förbannelser.

Påkörd skylt

I kurvan förbi oss på sandqvist.place på Östanåvägen slutade det i helgen med att en skylt kördes sönder. Huruvida det var en sladdande ungdom eller någon annan person som tappade kontrollen vet vi förstås inte, men fakta är att skylten numera har ”faceplantat”.

påkörd skylt

Sladda är ju kul!

Det här är, som jag nämnde tidigare ingen ny företeelse utan har nog i princip pågått i alla tider, mer eller mindre. Att med bredställ sladda runt med en bil eller ett annat motorfordon är underhållande, fränt och faktiskt kul. Det går inte sticka under stolen med detta!

Vad säger lagen om detta?

4 kap. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon

8 §   Med ett motordrivet fordon får onödig och störande körning inte äga rum vid bostadsbebyggelse. Föraren av ett sådant fordon skall i övrigt anpassa färdväg, hastighet och färdsätt så att andra inte störs i onödan.

Är detta straffbart?

Det är ju en intressant fråga. Jag har googlat en del och inte riktigt fått grepp om det hela.

Rent generellt kan man säga, JA, detta är straffbart och betraktas som vårdslöshet i trafik. Däremot så brukar det i det flesta fallen handla om åt och tillsägningar av ordningsmakten, fast en del personer faktiskt även har fått böter pga framförandet av fordonet på detta sätt.

Det handlar alltså om ”Underlåtenhet att vid färd med motordrivet fordon anpassa färdväg, hastighet och färdsätt så att andra inte nödvändigtvis störs” och kan alltså ge en ordningsbot (hint hint farbror blå)

Varför blir det diskussioner varje år?

Det är enkelt att svara på. Vid kyla och nederbörd skapas förutsättningar för detta och då kan många inte motstå frestelsen att sladda runt, samtidigt som det finns andra människor som är rädda för olyckor och oåterkalleliga händelser som bland annat denna i Malå för några år sedan.

Förslag på lösning

Det behöver inte vara mera märkvärdigt än att de som vill hålla på och sladda med sina fordon förflyttar detta utanför samhället, eller plogar upp en plan eller skapar andra förutsättningar för detta. Personligen skulle jag gärna också vilja testa min bils manöverduglighet med och utan antispinn bara för att repetera och lära in hur man ska göra ifall man plötsligt måste göra en undanmanöver eller annat.

Det talas ju om tjärnar, isbanor och annat. Använd lite fantasi, vem vet, det kanske till och med går att ta lite betalt för underhållet och för att man får köra på banan, och de som vill kan ju få fara dit och titta på, det skulle va kul!

Att fortsätta hålla på med detta inom samhället är trots allt olyckligt och jag hoppas verkligen det slutar INNAN någon blir påkörd.

Vintern kommer i alla fall och visar sig återigen i veckan enligt prognoserna. Det påstås ska komma upp till ett par decimeter nysnö. Jag har brandberedskap i veckan. Fan ta den som ställer till det avsiktligen så jag måste ut och jobba pga detta.

Fick ringa SOS och brandkåren i helgen

Torv och flis

Jag och Johannes fick för oss att vara ute och övningsköra under lördagen kring lunch. Jag tyckte vi kunde åka på industriområdet och öva några korsningar, vända, parkera och liknande då det är lite mindre trafik där.

Vi körde in vägen vid Värmeverket och vände längst ner på vändplanen och precis då vi var på väg tillbaka så noterade jag en liiiten rökpelare bredvid ett av förråden. Sa till grabben att stanna och backa tillbaka. Vi stannade och tog oss en närmare titt genom att gå runt och titta på baksidan och möttes av detta (se bilden).

Efter en tanke eller två insåg jag att det nog var lika bra att ringa SOS och brandkåren, fanns ju som inget annat att göra, risken att det skulle ta sig och bli en jättebrasa fanns där ju.

Jag ringde, fick svar och dom såg vänligt till att kalla på mina deltidskollegor i Sorsele som kunde komma och bemästra branden i ett nafs! Bra jobbat!

Vad är en brandman?

En brandman är för många människor en räddare i nöden, en person som gör jobbet som ingen annan vill, hjälten som räddar katter i träd och släcker bränder.

På en olycka, eller brand kommer oftast, eller i alla fall efter ett tag räddningspersonal som ska hjälpa dig i en nödsituation. Vad jag vill lyfta med det här inlägget är just dina förväntningar och lite skillnader på brandmän och brandmän.

Oavsett vem i uniform som kommer så förväntar sig den nödställde att få professionell hjälp av proffshjälpare och ibland känner jag att det har blivit lite konstigt det här.

Deltidsbrandman och heltidsbrandman

När du nämner ordet brandman för gemene man så får man direkt en bild i skallen. Brandmän som sover på brandstationen och som tar ”stången” ner i underkläderna på natten till vagnhallen för snabbt ombyte och iväg med brandbilarna. Så är fallet, för ca 30% av Sveriges brandmän. Resten av oss är sk deltidsbrandmän som har ett annat arbete utöver brandmannayrket. Det handlar om allt från it-nördar, elektriker, åkare, byggare, snickare, lärare med mera som tagit ett samhällsansvar och till en väldigt billig penning erbjudit sin tjänst till samhället.

När vi kommer på en olycka förväntas vi uppträda på samma sätt och med samma professionalism som proffsen, dvs heltidaren. Därför tycker jag det är synd och skam att deltidsbrandmännen under senare år i praktiken nedvärderats i sitt arbete och sin löneutveckling. Under de senaste åren har många deltidare slutat just för att löneutvecklingen och villkoren i praktiken stått stilla. Jag förstår förstås att kommuner har på många ställen ansträngd ekonomi, men vad är alternativet, att ersätta deltidare med proffsen som ska ha lön varenda jobbtimme?

Senaste centrala förhandlingen som skedde gav egentligen inte så mycket i börsen för oss deltidare. För att gestalta ett litet exempel har jag grovt generaliserat en tänkt löneutveckling för heltidare och deltidare. Det jag vill visa är principerna med procentuell löneutveckling.

principskiss löneutveckling deltidsbrandman

principskiss löneutveckling deltidsbrandman

Vad vi ser i diagrammet är en påhittad om än någorlunda nära sanning om hur det kan se ut. En grundlön per månad och sedan en procentuell löneutveckling. Löneutvecklingen är rättvis. En brandman oavsett anställningsform får 2,5% påslag här varje år 🙂

Men om du tar dig en mera noggrann titt så ser vi att i RENA PENGAR så har det på 24 år blivit 3441 kr extra för en deltidare och 17586kr för en heltidare. Det är här jag tycker problemen med procenten ställer till det. År efter år någon liten procent gör att det här yrket nedgraderas och fritiden går ganska snabbt att räkna hem som ett bättre alternativ. Jag tror någonting måste till här för att kunna locka nya räddningstjänstarbetare.

 

Planeringsdag för Höghöjdsgruppen

Idag var en liten annorlunda dag. Vi träffades ett gäng från flera Norrlandskommuner för att gå igenom och planera utbildning av oss själva för räddningsinsatser på hög höjd.

Det är en hel del att tänka på och arbetet är lite banbrytande eftersom liknande samarbeten mellan flera räddningstjänster tidigare sällan skådats av det här slaget.

Nu ska vi lära oss mera, bli bättre och säkrare i oss själva både inom specialgruppen men även på de olika stationerna.

I takt med att vi får fler och högre vindkraftverk bland annat är det viktigt för oss att hänga med i utvecklingen och förbereda oss på det värsta och hoppas på det bästa!

Det här blir bra, tror jag.